Det är alltid trevligt med lite nya ansikten i politiken, men när det gäller Bildt, så har jag ritat honom många gånger förut. Han är alltid lika rolig...

Nu har jag äntligen tittat på TV-dramat "En fråga om liv och död", där jag spelade mig själv i en rättegångsscen. Det var precis som på en riktig rättegång. Enda skillnaden var att man bara hade ett par minuter på sig vid varje tagning, innan regissören sa "tack" och skådespelarna gick ur sina roller.

Äntligen har boken om Skogshjortarnas historia blivit klar. Efter tre år och tusen ideella arbetstimmar... Men det har varit kul och förhoppningsvis har jag lärt mig ett och annat.

Alltför ofta sliter jag mitt hår i jakten på något roligt att kommentera till min G-P-bild. Men ibland kommer de där fina dagarna, då det enda problemet är vilken av alla ideer man skall välja.

Vi tecknare är ju en sorts hantverkare. Liksom en elektriker eller en snickare, så vet ens vänner att man kan vara användbar ibland. När min svåger beslöt sig för att göra en bok, så var det förstås till mig han ringde för att få hjälp med en omslagsbild. Och med en titel som "Svårigheten med att heta Minotaurus", så kunde jag förstås inte låta bli att ställa upp för släkten.

Jag fick en fråga häromveckan om hur länge jag gjort de här små tecknade kommentarerna för Göteborgs-Posten. Det är 23 år sedan den första bilden och under 17 år har jag medverkat regelbundet... Många bilder blir det.

Efter att ha funnits i över 20 år hamnar äntligen TOK-pennan på nätet.